Hur länge har smycken funnits? Har användningsformerna varierat under årens lopp och i så fall hur och på vilket sätt? I följande text får du svar på dina frågor om smyckets historia.

Smyckets roll under forntiden

Smycken har funnits i princip lika länge som människan. Det har alltid funnits ett intresse av att hantera och bära fina saker. På Nordiska museet kan du ta del av riktigt gamla smycken. De har utställningar som har riktigt många år på nacken.

Visst har det sett olika ut i olika kulturer, dels vad smycken har haft för roll och dels vem som har burit dem. Det finns lämningar från olika kulturer hela vägen tillbaka från forntiden, cirka 75 000 år gamla. Främst består de här fynden av genomborrade snäckor som fungerade som pärlor. Det finns också fynd som pekar på att människor tillverkade smycken av bland annat strutsägg och marmor. Marmorn och strutsäggen är dock inte riktigt lika gamla fynd som snäckorna.

Det har också hittats smycken som tillverkats av ben från olika djur, tänder, stenar och bär. Den här formen av pärlor träddes på en tråd tillverkad av senor från djur. Det visar också på att människor använt smyckena som amuletter av olika saker och burit dem med sig.

De allra första smyckena av metall kom först nästan 30 000 år senare. De äldsta kopparsmyckena är cirka 7 000 år gamla. Cirka 3 000 efter att det började tillverkas smycken i metall tror experterna att smycken började tillverkas i fler upplagor än unika, enskilda smycken. Den här formen av smycken som tillverkades i flera upplagor tillverkades också av metall.

Dynastin i Egypten hade många smycken som liknande dem som nämnts ovan. De experimenterade också en hel del med andra metaller, glas och halvädelstenar. Redan före dynastin användes smycken som en symbol för att visa att någon var av hög status. Men, det blev ännu tydligare genom dynastin och deras kvarlevor.

Det finns en hel del kvarlevor från dåvarande Mesopotamien också. Där har experterna hittat både smycken och spår av att de handlade med smycken och hantverk. Runt den här tiden började smycketillverkningen utvecklas och olika tekniker började användas. Allt eftersom blev det vanligare med både metalltråd istället för djursenor och mer guld istället för snäckor.

Tyvärr gick mycket av den här modernare tekniken förlorad när grekernas guldålder tog slut. Det skulle dröja ett tag innan den här formen av teknik kom tillbaka inom branschen. Andra tekniker som var vanliga tidigt i smyckenas historia var att gjuta ut saker ur olika formar eller att hamra ut olika former ur metallplattor. Det sistnämnda var den vanligaste förekommande varianten. Att gjuta ut föremål i två delar och sedan limma ihop dem med vax. Den här metoden fortsatte vara vanlig även mot slutet av bronsåldern.